daggdroppe

Okej nu har jag läst igenom alla kommentarer angående nattrutiner som jag fick på nattningsinlägget. Många av er har nog samma åsikt som jag. Natt och dag! Superviktigt att skilja på! Vilket vi också gör. Jag kör på stilen som Erika nämnde på natten, inget prat. På natten sover man, då pratar man inte. ;) 

Häromdagen skrev jag dessutom upp ett schema på hur vi ska göra och redan gör med nattningen. Eftersom jag vet att man som förälder måste vara flexibel mitt i alla rutiner så ligger det dock inte bundet till en viss tid utan det ska snarare vara bundet till hennes egna biologiska tid.

Jag tror nog att det viktiga är att inför nattningen så gör vi ungefär samma ritual som alltid. Visst, det kommer säkert att förekomma vissa olikheter ibland. Men i stort sett ska det vara samma har jag tänkt. Det som kan bli problem för henne är att hon tar många powernaps på dagen och ofta vi 18 tiden. Hon går inte att hålla uppe alla gånger. Hon är supertrött och jag är inte den som kan med att hålla henne uppe när hon är supertrött. Dessutom så är det oftast lättare att lägga henne när hon inte är allt för trött. Blir hon "övertrött" så kan det bli sjukt svårt at lägga henne. Senaste två dagarna har jag faktiskt väckt henne från sina naps strax efter 18. Det känns hemskt att väcka henne kan jag lova! Och det känns inte rätt. Men det har ju funkat bättre med hennes kvällar nu tack vare det. Hon sover för natten tidigare då. 



Så här ser vår lilla ritual ut. Det har fungerat 3 dagar i rad nu. Eller ja, 2 för jag vet ännu inte om det fungerat ikväll men sover gör hon nu i alla fall och det känns ju bra. Hoppas att hon sover för natten bara. 

Sen måste jag själv ta mig lite i kragen. När klockan ringer på morgonen... gå upp! Oavsett hur natten varit. Jag ska upp! Men det är så svårt, ibland vaknar Freja inte vid den tiden så då vill jag ju inte plocka upp henne egentligen. Jag vet inte varför men det känns som att jag är rätt löjlig med att jag helst inte vill väcka henne när hon sover, jag känner mig hemsk om jag gör det. 

Ska dessutom försöka komma ut med henne oftare. Det kan ju göra att hon sover bättre så fler promenader får det allt bli. 

Nu kan det dessutom hända att allt känns lite tyngre eftersom Freja just är i början av ett utvecklingssprång. Hon vaknar en gång eller två extra på natten för att äta och det gör såklart att jag sover sämre med (= trött mamma? Jajamen!) 

När vi förresten snackar rutiner så läste jag häromdagen att bebisars rutiner normalt sett inte fungerar som de ska förän de är 10 månader. Eller de kommer in i det först då (en forskningsstudie). Därför känns det lite tokigt att så många säger att deras barn redan har fasta rutiner efter bara ett par månader.

Det här  med rutiner är svårt! Innan vi fick Freja så var jag naiv och trodde att alla barn bara "hade" rutiner. Bara sådär. Ja visst jag tänkte väll att vi fick hjälpa henne lite med dem. Men jag trodde väll att de skulle vara ganska så fasta vid klockan, vi hennes klocka vill säga.
Det är ju en av de saker jag aldrig riktigt egentligen reflekterat så mycket över, jag tänkte väll att bebisar mår bra av rutiner, thats it, och visst är det så! Men jag trodde ju att rutinerna på något magiskt sätt infann sig bara sådär. Nu när snart 4 månader som mamma gått så har jag insett att det här med rutiner är så mycket mer komplext än jag tidigare trott. Freja har långt ifrån kommit in i sina rutiner och jag är faktiskt lite avundsjuk på de som har barn som kommit in i sina.

Damma, dammsuga, tvätta, diska, laga mat, vara social, hinna med bvc-besök, ha egentid (vilket jag pga amningen får väldigt lite av), sova själv, vara ute med barnet, gå på toaletten själv (!!!)... ja ni har säkert ännu mer att fylla i med men ärligt, hur får man tiden att räcka till med en liten? Det går väll an om man har en bebis som sover jämt men Freja är så ojämn med sovningen att hon vissa dagar sover superlite. Då ska man hinna med allt det där på kanske 10 minuter, om man har riktig tur så kan man få 3 timmar åt gången, en bra dag. Men hur hinner folk ha så himla fint städat och snyggt hemma? Jag hinner ju knappt med mig själv vissa dagar känns det som. Häromdagen hann jag inte äta lunch. Resultat? Darrande kropp, svimningskänsla och psykbryt. Yihaa!

Jag älskar när hon är vaken vår lilla Freja. Men då hinner jag inte med mycket annat än att leka och gosa med henne. Och jag är så barnsligt fjantig att jag fått för mig att jag måste underhålla min dotter så mycket som möjligt så att hon har det roligt. :P Kanske är jag då världens bästa lekmamma, men jag måste nog faktiskt inse att hon måste få leka lite själv också. Och det gör hon också. Men hon är ju så förbannat go så jag har svårt att släppa liksom. 

Ja, mammalivet är ingen semester. Det trodde jag aldrig heller. Men att det skulle kunna vara så intensivt vissa dagar trodde jag då rakt inte. Idag sover hon säkert bra. Vi har varit på babymassage och då brukar hon sova bra efteråt. Kanske borde massera varje förmiddah? Men då kanske hon blir så van att det inte blir någon skillnad. Ve, vet, vem vet?

Jag älskar att vara mamma. Men det vore trevligt om det blev lite ordning och reda här hemma.

Lite typiskt är det allt. När det kommer till det här med ersättning och amning. När jag väl köpt hem ersättning för att testa det, tror ni hon tar flaskan då? Nej, inte då! Känns lite jobbigt eftersom hon ju faktiskt tagit flaskan innan. Börjar hon inte ta flaskan igen spelar det ju ingen roll hur mycket jag än skulle kunna pumpa. Hon skulle ändå inte äta det. =(

Vi har provat att byta napp på flaskan nu med och ingen av napparna vi har passar henne. Hon bara skriker när vi försöker. Jag hoppas innerligt att detta är en fas för annars så blir det inte ens tal om att åka iväg på till exempel träningen. Hon äter ju varje timma med förutom när hon sover (och ej på natten) så jag skulle ju på min höjd kunna vara borta en halvtimme (= no aerobic for me). 

Jag funderar på om det kan ha med hennes utvecklingssprång att göra. Hon utvecklas enormt nu och det har kommit många nya grejer i hennes liv. Kanske ställer det till det lite. Och det hoppas jag verkligen för det känns inte riktigt som att jag får bli mig själv på ett bra tag annars. 

Bye bye egentiden! Ses när Freja börjat äta vanlig mat på heltid?
Alla tips och idéer är välkomna!

Usch och fy vad jag känner mig besviken på bvc-tanten vi har. Jag pratade med henne förra veckan, känns som om mjölken liksom "tar slut" fortare eller något sånt. Får knappt ut något när jag pumpar. =( Jag hoppades såklart på att få lite stöd och kanske få höra att om det inte funkar så är det faktiskt okej med ersättning. Men hon gav såklart inget stöd eller hopp över huvud taget. Hon är uppenbarligen en gammal moraltant som minsann tycker att man ska amma oavsett man vill eller kan. 

För övrigt är jag så trött på alla därute som tror att det bara är att amma, jodå det gäller även mammor som uppenbarligen aldrig haft några problem med det själva. Guess what, det funkar inte för alla. Jag är tyvärr rädd att det börjar bli så för mig, att det inte funkar riktigt som det ska. Man får nog med oro och stress över att det strular och ändå så skriver folk långa inlägg på fl och andra ställen att det är fel att mammor inte ammar sina barn ända tills de är 6 månader. Jag inser själv att jag inte borde ta åt mig och sådär. Men jag blir faktiskt ledsen över det och vet ni, de som är såna gör inte saken bättre som gör så mycket tabu över att mammor inte alltid ammar. Det blir bara värre.

Idag har jag inte gjort annat än att sitta i soffan eller ligga i sängen och amma Freja. Hon har inte varit nöjd och jag känner att jag inte varit en tillräcklig mamma. Trots att jag vet att jag är en bra mamma som gör allt för mitt barn. Men det känns som om man får sig törnar av fol. Ibland önskar jag att folk kunde säga: Vet du vad, fungerar det inte så finns faktiskt jättebra ersättning och det är helt okej att ge henne/honom det! Så jag tackar min mamma för att hon stöttade mig idag och sa just det, fast i andra ord. Men det är allt för få som säger (och tycker) så.

Men, hur som. Jag fick hem en bok nu som en bloggbesökare tipsade mig om för några veckor sedan: Växa och upptäcka världen. Skulle väll kanske velat ha den just då men jag fick den inte förän nu så ska bli spännande och se vad den har att bjuda på. 

Idag har vi varit och träffat en massa andra barn och mammor, och en pappa, på det som i den här byn kallas kyrkis. Som många redan vet så är jag allt annat än kristen. Jag har en ganska egen tro om livet och den tillhör då rakt inte svenska kyrkan. Så så snart jag hörde namnet kyrkis så ryggade jag tillbaka. Men tänkte att jag får ge det en chans eftersom jag också fått höra att det inte var kykligt alls utan helt enkelt fokus på barnen. Så jag och Freja mötte upp Hanna och lille Noa och spatserade in i kyrkan alla 4 för första gången. Det var rätt lyckat trots allt, Freja smilade upp sig fint för damerna som höll i det hela. Träffade en del mammor som jag tidigare knappt sett till så det var ju trevligt. Får nog allt bli att gå dit nästa tisdag med. Det är ju alltid kul att knyta nya bekantskaper med samma förutsättningar om inte annat. Vi stannade bara första delen och över fikat dock. Det var ganska många nya intryck för Freja och märkte att hon var rätt trött så vi passade på att ikila efter fikan. Väl hemma så sov hon gott i sitt babynest med favvofilten såklart och i sängen. 

Jag har gjort det helt på egen hand ja. Inget har varit klart sedan innan annat än att jag kollat runt lite på olika mönster och sedan gjort efter egen design. detta för att jag sett lite brister på vissa mönster som jag gärna gjort annorlunda. Brister kanske är fel ord men det har varit lite saker jag velat ändra på helt enkelt. 

Alltså jag tycker faktiskt lite synd om mig själv nu. ;) Bland godsaker och nyttigheter så ligger choklad högst på listan. Speciellt kladdkaka och chokladbollar, och för att inte tala om Ben & jerrys Phish food. Men Freja har tidigare visat tendenser på att få ont i magen av choklad. Dock lite osäker på om det var chokladen. Men det innebär ju såklart chokladförbud för mig. För nej, jag vill inte vara en så elak mamma och strunta i min dotters mage bara för att jag råkar ha en chokladcraving. Men fy bubblan så gott det hade varit med lite god Ben & Jerry-glass med choklad i! Det blir ingenting med det.

Ni som följer mig på twitter vet att jag igår prisade bärsjalen. Så jag tänkte ägna ett inlägg om min nya passion för den underbara bärsjal jag skaffat. ;) 

• Anknytningen stärks. Efter att ha läst en del om Daniel Sterns anknytningsteori i skolan (lärarutbildningen) så kan jag inte annat än att tro att sjalbarn får en väldigt stark anknytning till sin mor och far. Ett barn som bärs mycket under nyfödingstiden lär bli ett tryggare barn. Det är i alla fall mina tankar och min tro om det. Och det är inget snack om att i alla fall min lilla Freja är tryggare i sjalen än i sängen.
• Den skonar din rygg!
  Jajamen. Jag har bara burit i bärsele en gång, det var i och för sig ett stort och tungt barn men det var hemskt! Mina axlar var ömma som bara den på grund av att axelbanden var på tok för smala för den sortens belastning. Kanske är bärselar bättre utformade idag än då men med en sjal så belastar du större delar av ryggen vilket också skonar axlarna.
• Skulle jag inte ha min bärsjal så skulle min ena axel vara trasig. 
  Freja vill bäras, så enkelt är det. Och nu när hon passerat 4-kilos-strecket så blir ena axeln överbelastad av att hela tiden bära henne på den. Utan sjal vill säga. Nu sitter hon på mitten av mitt bröst och gör att jag har lika mycket tyngd på båda sidorna.
• Du kan göra mer!
  Ja om du ska bära ditt barn utan bärsjal eller sele så kan du ju inte bara släppa. Det förstår väll alla. ;) Med bärsjal går det alldeles utmärkt att släppa om du har satt på sjalen korrekt.  Med en bärsjal kan du tvätta, diska, sitta vid datorn, blogga ;). Ja göra en massa saker helt enkelt. Jag skulle inte kunna göra någonting mer än att gå runt hela dagarna om jag inte hade sjalen. I alla fall som det ser ut nu.
• Du kan släppa barnets huvud!
  Det kan man inte med alla bärselar. I början måste man hålla barnets huvud eller lägga det så att de inte tappar det. Huvudet är så stort och de kan inte bära upp det själva i början. Det problemet är lätt löst med en bärsjal. Freja vill dock tyvärr inte att jag stoppar in huvudet i sjalen när hon är vaken. Så jag brukar göra det först när hon sover så att jag kan göra lite olika saker utan att hålla hennes huvud. Nu börjar hon i och för sig bli så stadig i nacken att vi inte behöver hålla hela tiden, men man får ju ändå vara beredd på att stötta upp det.
• Man kan ha barnet i olika positioner.
  Freja föredrar grodställning och vägrar ligga i vagga. Men den fungerar alldeles utmärkt för henne. Hon behöver inte ligga i vagga. Man kan ha barnet på höften och på ryggen, jag har själv bara testat grodställning och vagga och just nu nöjer jag mig bra med det.

Den sjal jag har är en trikåsjal som heter Mysak. Dessa hittar man på tradera och på MMH barnkläder och jag tycker den är väldigt prisvärd. Jag fick min rätt så billigt på tradera. Man kan också sy sin egen bärsjal och jag har funderingar på att prova detta också. Kan ju vara skoj att ha en att varva med. På sjalbarn.se finns mängder av info om bärsjal. Där kan man även se beskrivningar på hur man syr en bärsjal.