daggdroppe

Jag är nog världens tröttaste idag. Usch usch usch! Tidig två dagar i rad och i morgon är jag tidig igen. Vi är en personal kort denna veckan så det gör att jag fått kasta om mitt schema idag tyvärr. Att gå upp 5 är inte riktigt min grej. 

Idag har jag dessutom fått höra att jag har stor mage! Alltså att bebisen skule vara stor...!? Från en människa som jag faktiskt inte vet vad hon heter ens. Jag tackade inte för någon komplimang kan jag lova: Tack för den, nu ska jag gå hem och gråta över att jag är tjock och förmodligen får en stor bebis. Nä men det var typ så det kändes.

Medan magen ännu är rätt fin så bjuder jag på två riktiga magbilder. Inga bristningar här inte i alla fall, än! Blir mer och mer nyfiken på vad det är för en liten krabat där inne. En liten tös kanske? Eller är det en liten grabb tro? 

Vi ska  snart in till stan och kika på barnvagn tänkte vi. Ska passa på att shoppa lite annat också. Apropå barnvagn så minns kanske någon inlägget där jag var lite irriterad för att folk inte tar bort sina barnvagnsannonser på blocket trots att de sålt dem. Just den annonsen ligger fortfarande kvar. Kan ju undra varför.

Magen börjar bli stor, tung och jag känner mig extremt otymplig! Har haft ont i stort sett hela helgen. Känt av halsbränna nu med och fy vad det kan bränna. Öm rygg, strålande mage. Men lycklig ändå, men jag hoppas tiden fram till bf går extra fort nu för nu börjar det bli jobbigt att ha 6 extra kilon. Skönt dock att det än så länge bara handlar om 6 extra kilon. Men, nu måste jag rusa till jobbet.

Jag tycker att det verkar rätt smart med en bärsjal till bebisen. Men kan man lita på att bebisen sitter där den sitter? Bärsele är ju såklart ett alternativ men de har väll inte samma möjligheter som en bärsjal? Eller?

Bifogar en, eller två förresten, instruktionsvideos jag hittade på youtube. Nummer två i ordningen var tydligare än den första tyckte jag. Sen så fins det till och med en hemsida med en massa bärsjals-info på svenska.

Vi var på barnmarknaden i varberg och precis som jag önskat så hittade vi en spjälsäng som vi roffade åt oss rätt snabbt. 300 kronor och dessutom en modell som jag velat ha, ny eller begagnad. Den behöver såklart snyggas till lite men någon ny målarfärg behövs nog inte. Den är vit precis som jag önskat. Kanske får fylla på med lite färg på något ställe. Får visa foto när den är uppmonterad. Tror nog att vi väntar lite med det dock men det är modellen Sniglar som finns på Ikea. 

Vi köpte dessutom lite bebiskläder (bilden). Tog också en sväng till loppisen och hittade en korg till mina garnnystan (andra bilden). 

Kanske är detta en mognadssak, det verkar ofta röra sig om yngre tjejer. Men någonstans skräms jag av tanken också eftersom det rör sig om kategorin bloggare. Varför gör ni det? Gör ni det för ert barn? Nej det tror jag inte för då bör ni nog hålla er hemma lite mer. Gör ni det för bloggen? Ja det är den bilden jag får. Och i så fall har ni ju redan förlorat en himla massa spädbarnstid.

Det är ganska många som undrar om det är värt att åka till Gekås i Ullared för att shoppa bebisprylar. Och visst kan det vara lite marigt eftersom sortimentet varierar. Men på bara några år så har sortimentet för just bebissaker ökat explotionsartat så jag tänkte tillägna ett litet inlägg till detta eftersom jag idag varit där själv av just den anledningen, shoppat till bebisen alltså. Sen så beror ju mycket på hur långt man har att åka. Jag bor inte särskilt långt därifrån och är därför där rätt ofta. Det är få saker man inte hittar där.

Men, här ser ni de saker jag köpt idag till Bebis-Ärtan. Och kan tala om att detta är långt ifrån allt som finns att köpa där. 

Jag och Stefan åkte in till Secon chance i Varberg och tittade efter bebisprylar. Hittade en del fina kläder till bebisen. Varje plagg gick på en tia (förutom hjälmmössan som verkade helt oanvänd och kostade 15:-) och då var de jättefräsha med. Vore väldigt snålt att låta bli. Hehe.
Hittade även ett fint lakan (citrongult och supermjukt) och ett påslakan (vit/ljusgultrandigt med ljusgula prickar på ena sidan) som jag tänkte sy om till sängkläder till bebisen. Blev så inspirerad att sy eget när jag insett hur extremt kräsen jag varit när jag tittat efter fina spjälskydd med mera. Så ska ge det ett försök.  

Det kan verkligen vara värt att ta sig en titt på loppisar när det kommer till bebisprylar. Man lär ju behöva en del kläder ändå så.

Jag ska göra ett försök till att virka en giraff till bebis. Frågan är vilken färg. Och om det ens blir bra, jag litar inte riktigt till min virkförmåga. Men om jag inte försöker kommer jag ju inte lyckas heller.

Och visst är det underbart med helg? 

---

Update: Hur svårt ska det vara att förstå ett mönster? Jag får nog öva lite innan den här giraffen blir något vettigt  gosedjur.

Favoritvardagsmiddag fick det bli idag. Färsk pasta och kycklinggryta och nu är vi alla här hemma jättetrötta. Stefan jobbar ju kväll denna veckan och det känns redan som om han varit borta jättelänge (mycket tack vare att han varit borta i helgen). Vill ha fredag nu så vi får ses på riktigt och inte bara kortisstunder och när vi sover. =/ 

Jag fick aldrig skrivit om det igår eftersom bloggen inte ens fungerade men vi var ju hos Ale (vår barnmorska) på mvc. Hon är verkligen toppen! Avslappnad och bra på alla vis. Vi fick lyssna på bebisens hjärta som slog ca 145 slag per minut. Vilken häftig upplevelse! Det lät så annorlunda mot vad jag hade trott det skulle göra. Det lät nästan som taget ur någon gammal science fiction-film. Sen så var det såklart det vanliga, blodprov och urinprov med mera. Alla prover var normala bortsett från lite äggvita i urinen. Men det var så lite så det var förmodligen inget. Urinproven skickas i alla fall på odling så det är ju bra att de tar det på allvar.

Resten av kvällen ska innehålla lugn lugn och åter lugn. Är som jag skrev rätt trött, har inte fått sova inatt på grund av barngråt från grannlägenheten. Ska det verkligen vara så lyhört att vi vaknar av grannens barns gråt, eller skriker ungen i högan sky alltid? Funderar på om det skulle hjälpa att lägga in några mattor i sovrummet.

Läste en diskussion på familjeliv häromdagen om en kvinna som var besviken för att hon inte fått någon present av sin man när hon fött barn. Hon förväntade sig det och var nu grinig för att hon inte fick det. Jag tänker BLÄK vilken otacksam människa när jag läser det! Hur kan man förvänta sig att få presenter när man just fått det finaste man kan få av sin man? Hon fick ett barn men det var tydligen inte tillräckligt eller vaddå? Är detta en effekt av vårt komsumerande samhälle? 

Efter att ha läst detta så kan jag inte låta bli att tänka på vad männen faktiskt går igenom under graviditeten Ingenting säger att det är lätt för dem bara för att vi kvinnor bär barnet. Vem vet, den blivande mamman kanske rentutav varit riktigt odräglig!

Det är en gemensam graviditet, det är inte bara jag som går igenom min och min sambos graviditet. Jag skulle aldrig förvänta mig att Stefan skulle ge mig presenter eller ens en blomma för det slit vi gått igenom! Vi kommer ju få det finaste man någonsin kan få! Ett barn. Vårt barn!

Vi går igenom detta tillsammans. Det är jobbigt på sätt och vis för den blivande pappan också. Han kanske borde få en present?! Ja för att han hjälpt till att massera en öm mammas rygg och fötter. För att han stöttat när en craving satt in. För att han också haft det jobbigt! För att han hjälpt en när man blivit yr, för att han fått stå emot svordomar, graviditetsagg och andra tjurigheter som han fått stå ut med.

Är världens kvinnor så extremt otacksamma? Jag skulle i alla fall aldrig kräva det av min man. Skulle du?

Kan man annat än att le när man ser hur liten man faktiskt varit? Är inte säker på hur ung jag var på korten men första fotot är jag nog relativt nybakt på. :) Det är i alla fall 1981 fotona togs. Andra fotot, beundra min sovstil. Jag är säker på att den håller i sig än idag. :P 

Alla ni som säger vänta du bara och sånt. Kan ni snälla sluta? Jag förstår väll med att det blir jobbigare. Men jag hör det överallt nu! På Facebook, här, i verkliga livet. Överallt! Kan folk inte bara sluta. Det är inte roligt att höra på det där. Jag förstår väll det med. En graviditet blir inte lättare alla gånger! Men alla ska alltid vara värst och jag vet då inte ett skvatt om någonting (renodlad ironi för den oförstående). Behöver jag säga att jag jobbade hur hårt som helst i höstas på examensarbete med min kära vän och studiekamrat men mådde hur dåligt som helst under tiden? Vad är det som säger att alla mår som sämst sista tiden? Kanske jag hade min jobbigaste period då?!

Vill bara säga att detta lilla utbrott INTE är något personligt mot någon (bägaren rann över när jag fick en kommentar på fb, inte här) och jag älskar folks övriga kommentarer som kan vara en hjälpande hand eller uppmuntrande, speciellt när man känner sig större och oformligare än normalt och får fina kommentarer. Men jag går inte och säger till folk som är trötta för att de är vakna om nätterna med sina småttingar att de ska bara se när ungen blir tonåring och hamnar i puberteten. Det gör man liksom inte bara. Men så gör folk med gravida. Gör mig lite less faktiskt. ja det kanske är jobbigare att vara gravid när man har barn sedan tidigare av vissa anledningar. Men vad är det som säger att de som är där har det så mycket värre? Jag skulle sjlv aldrig få för mig att säga så till någon annan människa. Jag skulle aldrig på ett mindre tydligt sätt säga: Ja, fast jag har det värres så vänta du bara tills du står i mina skor. Hör liksom hur det låter. Ja de som vill visa hur illa de har det kan lika gärna säga så rakt ut för folk är inte dummare än att fatta vad de egentligen menar. 

Ett minus med att vara gravid är när yrseln kommer som ett brev på posten. Tog ett bad innan och det var tydligen som att be om ett blodtrycksfall eller vad det nu heter. Bläk! Är glad att Stefan var hemma. Gråt, rädsla för att något skulle vara fel och allt i ett väller upp inom mig. Men nu är det bra. 

Idag har vi haft en riktigt vårig dag i alla fall i lilla byn Frillesås där jag jobbar. Åt mellanmål ute med barnen vilket verkligen uppskattades. När vi väl var hemma fick Oskarsson utekattskänslor och tillbringade resten av dagen på vår inglasade balkong. Rätt nöjd med den tillvaron. En bra dag om vi bortser från blodtrycksfallet.

(Info om kroppen och barnet är lånat från Familjeliv.se)

Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.

Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.

Jag: Jag har haft tendenser till kramp i vaderna. Men än så länge inga riktiga kramper och glad är jag för det för det gör ju hur ont som helst! Brösten kan riktigt ila till ibland. Fy så ont det gör då. Jobbigt att sova är det också och magen börjar faktiskt kännas tung. Men just nu är den så fin tycker jag så det gör mig ingenting. Ärtan gör sig påmind varje dag och verkar ha fått in en rutin när det gäller vakentiderna. 

Saknar mest av allt: Camembert och brie och att kunna köpa kläder som passar ickegravida. :P